tenshi

Fredag fullt normal. Vaknade upp lördag med lite rött öga, så inga linser för mig. Lördag kväll ett jätterött öga och då började jag misstänka att jag gjort Sandra sällskap och skaffat mig en ögoninflammation. Men ofta det spelar någon roll. Jag, Harriet och Sandra drog med oss Laurent och Greg först till Old Oak och sedan vidare till... Eh... Jag vet inte riktigt vad det hette, men det var irländska och betydde the shoe. Det var hur som helst ett sjukt bra ställe med grym musik och så träffade jag Ida och Hannah plus folket de bor ihop med, Ciarán och John. Dansade (trots höga klackar) tills de tände och följde efter det med dem hem och spenderade natten asgarvande åt en helt galen irländare (ciarán).

Söndag vaknade jag istället upp med två jätteröda ögon som dessutom gör grymt ont (men jag var iaf inte bakis, ibland är det bra att vara helt pank). Ögoninflammation alltså och dags att uppsöka läkare - säg något som inte händer mig på den här resan. Traskar iväg på sjukhusjakt, sepetrött efter en sömnlös natt och med självlysande röda ögon - humöret är inte på topp, I assure you. Första sjukhuset var ett äldreboende (hur ska jag kunna veta det?), andra sjukhuset skickade iväg mig långt ut åt helvete för att besöka ett tredje sjukhus (någonstans här bryter jag ihop, gråter och ringer mamma) och tillslut får jag träffa världens otrevligaste läkare som petar mig i det onda ögat men iaf ger mig recept på ögondroppar. Alltså dags att fara hem och krya på sig.

Måndag superröda ögon - hemma från jobbet. Tisdag är ögonen mycket bättre men istället (woho) är det dags för halsen att säga upp sig! Låg hela natten och grät och gnydde för att det gjorde så jävla ont när jag svalde. There's just no end to my misery.Och gissa vem som också har ont i halsen (med tillhörande huvudvärk) - Sandra of course. Jag skyller allt på henne (även om jag inte förstår det med tanke på att vi knappt varit i närheten av varandra) :p

Så nu är jag övertrött, hög på mina ögondroppar och jävligt sur på mig själv för att inte tog med mig baffucinen som jag tänkte. And I can't help wonder - why me?!

Whatever. Jag har slutat gråta nu och idag har jag fått ta mina första egna samtal, hur läskigt som helst. Första typ stammade jag och visste inte alls vad jag skulle säga, men sedan gick det bättre. It'll be just fine om jag bara slutar snubbla på min egen tunga.

Och förståss. Grattis jojsan ^^

Fucking jävla kuk Irland säger jag bara. I alla fall idag.
Började med att när jag tagit två steg (bokstavligt talat) utanför dörren halka på stenarna som de gjort en gång av fram till huset. De stenarna blir glashala när de är blöta. Det gör inte annat än regnar på Irland. IDIOTER. Så trots att jag egentligen redan var sen var jag tvungen att springa upp och byta byxor och sedan springa till jobbet. Eftersom den enda jacka jag har är min vinterjacka blir jag självklart varm som satan, väldigt mysigt - not. Sedan inser jag när jag kommit till jobbet att min tröja efter att ha blivit tvättad gjort om sig till en large i bredd och small i längd, vilket inte alls sitter lika snyggt som mediumvarianten jag köpte.
Kör igång min dator och självklart fungerar inte KANA, så istället för att jobba och faktiskt göra något får jag sitta brevid och lyssna på samtal - igen. Två timmar senare när KANA väl fungerar så får jag bara en massa mail om routrar vilket jag inte är utbildad på ännu och alltså inte kan svara på. Dessutom är min supervisor på semester och den som är istället för henne är sjuk så jag kan inte börja ta egna samtal.
Jag har inte heller fått reseersättningen och lön, vilket jag blivit lovad, så jag har inga pengar -> jag kan inte köpa varken mat eller gymkort (som förövrigt kostar APmycket här).

MJÖ!!!

Den här helgen ska definitivt tillbringas i sängen. Jag tänker fanimig inte kliva upp därifrån ens om huset börjar brinna.

(jag är - om det inte märks - på dåligt humör för tillfället. har ett jätteinlägg som ska läggas upp så småning om, när jag är lite gladare)

Så mycket att fixa på fredagen. Började med att bråka med nordea för att överhuvudtaget få ett nytt VISAkort, sedan få tag på svenska konsuln i Cork, springa mellan Gardastationer och prata med försäkringsbolag. Jag har varit med om roligare dagar. Grät massor, trött i själen och dessutom väldigt lite sömn under natten. Utöver det så kastade mitt b&b ut mig, så humöret var väl inte precis på topp... Men Garda hittade min väska mitt inne i stan innehållande nycklar, palestinasjal och småkrafs, så det som betydde mest för mig är ju egentligen tillbaka - bara det att det känns som att vem som än tog väskan har... förstört den.

Jag kommer i alla fall få ett nytt VISA, pass och körkort ska jag fixa på måndag och försäkringsbolaget ersätter alla kostnader. Så allt löser sig (lacknafta is the shit).

Åkte ut till vad-det-nu-heter för att bo i Franks hus över helgen. Riktigt najs. Skulle egentligen gått ut med Harriet, Helena och Anton men jag kunde verkligen inte någonstans i hela mig hitta lust till det. Istället satt jag och skypade med jojo, bra mycket bättre för min själ än alkohol.

På lördagen var jag bra mycker mer bakis än vad de var, trots att jag inte druckit :p Så trött och seg och bara bajs. Inte för att det hindrade mig från att faktiskt ta på mig min heta klänning (!) och gå ut och göra stan osäker... Eh. Eller nåt. Mitt första besök på den i Harriets blogg så benämnda Old Oak (vilket var najs även om medelåldern var något hög).

Förövrigt varit på Penneys på riktigt nu. Love it. Can't help but loving it. Hittade sockar, trosor, en tröja (all vår tvätt fastnade i tvättmaskinen, vi klarade inte av att få upp luckan), pyjamasbyxor och handdukar. Allt för typ mindre än halva svenska priset - najs!

Söndag städade vi ihop kaoset som vi hunnit skapa hos Frank, packade in oss i en taxi och åkte vidare till vårt nya hem @military road. Vi har verkligen världens finaste hus! Jag fick mitt blåa, underbara rum (: For allesammans in till stan och köpte täcken, lakan och mat - vi såg ut som värsta packet :p
 

Och jag är japan egentligen, älskar min kamera! ^^

Första middagen tillsammans, kortspel och inskålande av huset. Laurent har prövat sin första snus och allesammans har fått en föraning om hur knäppa svenskar är att bo med. Sitter i min alldeles underbara 120cm säng med världens största och mysigaste täcke och skriver, så nöjd. Det här kommer bli najs (:

(även om vi dessutom varit tvungen att göra upp ett duschschema)

Dear diary,
idag har varit en helt okej dag. Fast bara om man bortser från lunchen då jag fick en attack av vilja-krypa-ihop-till-en-väldigt-liten-boll-och-gråta. Och så eftermiddagen då jag återigen fick en sådan attack, men det blev mycket bättre av att få skypa med jojo. Att skypa med jojo var så bra att jag nog tillochmed hade ansett dagen som riktigt lyckad om det inte vore för att min väska under tiden blev stulen. Min väska innehållande pass, körkort, leg, VISAkort, nycklar och 20 euro. Och jacka. Och palestinasjal. En palestinasjal som faktiskt betydde något för mig. Då följde jag helt enkelt impulsen och blev en väldigt liten människa som grät väldigt mycket - det finns gränser för hur mycket en tenshi kan ta.

Det hela har resulterat i mitt första möte med Garda och det är ju... roligt.

Jävla tjuvaktiga lepricons.

Imorgon ska jag ha något slags prov på hur bra jag kan allt som jag ska ha lärt mig, bara det att alla mina anteckningar var i väskan. Detta suger.

Så vad är det jag vill egentligen? Just nu mest att du ska veta att jag är en helt annan människa. Jag är jag.

Gissa vem som numera har någonstans att bo! ^^ Jag och Harriet kollade på daft.ie och höll på att tappa hoppet helt eftersom alla lägenheter var borta eller så osvarade folk. Så fick vi faktiskt tag på en kvinna som tyckte att vi skulle kolla på ett hus som låg jättenära internetstället som vi var på. Eftersom det var fem rum ringde vi Laurent (siemens-fransman) och Alessandro (apple-italienare) som kom springande tillsammans med en extra fransman och svensk and off we went. Efter en massa klättrande (inte backe, BERG) var vi framme vid ett jättefint hus med superbra, ljust kök, helt okej vardagsrum, uteplats och sex möjliga sovrum. Hittade ett rum som jag blev kär i, verkligen kär i, det kändes helt rätt så jag hoppas att jag kan få det (: Efter att vi sett det ringde vi upp och sa att vi ville bo där och efter ytterligare en stund hörde hon av sig och sa att vi fick det! Vi har någonstans att bo! Och det är jättebra! Det ligger 5 minuter ifrån siemens (även om det förmodligen tar 15 minuter tillbaka pga backarna...) och blir relativt billigt eftersom vi nog kommer bo sex pers ^^ Dessutom sex trevliga personer - jag, Harriet, Carl (svenska maffian), Laurent, Alessandro och Gregoire. Hur najs som helst!

Nu kan jag snart kan flytta ut från det här jävla b&b! Och snart är måndag (jag och Harriet ska ändå bo i Frank's hus över helgen).

Önskar att jag kan flytta in, få igång internet, skype och kunna prata med folk på riktigt. Och för den delen uppdatera min blogg. Men snartsnart ^^

Och det är förresten bara bra att det är hur backigt som helst, då behöver jag inte köpa något gymkort ;p

Har förövrigt varit på Penneys idag ("if you go to penneys once, you'll be stuck and have to go there on a weekly basis") för att köpa en tröja som jag kan ha imorgon :p Underskatta inte era tvättmaskiner, folks! För även om en (snygg) tröja kostar 5 euro så blir det lagomt billigt i längden...

Weeell, time to sleep. xxx

En till relativt hård dag, om än inte riktigt lika jobbig som gårdagen.

Börja med att lyssna på samtal, alltså, lyssna medan en annan människa svarar och supportar kunder. Lite intressant, irländare och engelsmän är verkligen inte särskillt tekniska - det var typ "- are you sure you have the power cable plugged in? - what's a power cable?". Svenskarna var lite trixigare så tur att jag mest ska ta hand om UK/IE, även om det innebär att jag kommer behöva massvis med tålamod ("- press menu - what button is that? - the big, round one in the middle - i don't have a button like that!")

Har haft telefonträning i världens kallaste rum, vilket i alla fall höll mig vaken även om jag skakade tänder så mycket att min tunga var i farozonen för att bli lite kortare. Fått en massa viktigt fixat, typ PPSN och bankkonto, så nu är det typ bara lägenhet som saknas. Vilket jag också har en på gång som verkar jättebra - give it to me! Vill särskillt ha en lägenhet eftersom mitt dumma b&b kastar ut mig över fredag-lördag, får de verkligen göra så?! Tur att jag kan sova hos Harriet, även om de skulle fixa annat b&b åt mig så skulle det vara så jävla mycket drygare. ARGH! Hur som helst vore det väldigt skönt att kunna packa upp på riktigt och därmed komma tillrätta och slappna av...

Träffade Harriet efter jobbet och ringde på en massa lägenheter och lekte lite på ett internetcafé. Lättade mina abstinensbesvär något i alla fall, även om blogg.se vägrade låta mig skriva något och jojo bara dissade mig *kastar skägget över axeln* ;)

Nej. Nu ska jag faktiskt sova - tidigt för en gångs skull. Plus att mitt batteri inte precis är det bästa - ge mig en adaptor!

Pussochkram.

Det har varit en helt galen dag.

Upp och hoppa klockan 07:15 efter inte alls många timmar sömn. Jag låg mest och vred mig och tyckte att det var för kallt, kudden för platt och sängen alldeles för ensam. Träffade en fransman vid frukosten som tydligen också skulle börja på Siemens så han visade mig vägen dit. Massa springande runt i byggnaden, försöka lära sig hitta, skriva under mängder med papper och kontrakt. Sedan lunch tillsammans med en dansk som ska ha samma jobb som jag, fast mot den danska marknaden (och nej, jag har inte riktigt fattat vad jag ska göra ännu :p). Till wellfare office och försöka få ett pps-number. Efter 1,5 timmes köande säger de att det inte alls duger med de två id som jag har utan jag måste ha mitt pass - ARGH! I'll be going back tomorrow and I'm not looking forward to it. Utöver det måste jag fixa ett bankkonto för annars kan inte jag få någon lön... Träffade dessutom Harriet på wellfare saker - yey!

Tillsammans med tidigare nämnda fransman, Laurent och en till Flourent (jag har ingen aning om hur han stavar) sprang jag Cork runt i jakt på en lägenhet. Gick längst efter samma (väldigt långa) gata tre gånger innan vi hittade en address... Väldigt onda fötter, ja. Tillslut gav vi upp vid åtta och gick och käkade för att sedan gå på en irländs pub för första gången (for me at least). Actually quite nice, cosy.

        

Nu äntligen hemma, har hunnit ringa upp 10 euros worth of mobile top up och verkligen dags att sova. Jag har en och en halv veckas sömnbrist att ta igen och än så länge går det inte allt för bra...

I alla fall än så länge inte allt för mycket hemlängtan, antar att det är för att jag helt enkelt inte haft tid att känna efter. Irland verkar vara ett väldigt trevligt ställe om det inte vore för att det banne mig är uppförsbacke var man än ska (och det är inte vanliga uppförsbackar, det är EXTREMA uppförsbackar - tänk bergsget). Däremot så saknar jag någon väldigt mycket, alldeles för mycket. Det är inte särskillt roligt att sova ensam...

Nåväl. Imorgon ska jag göra massvis med duktiga saker, including fixa en adaptor så att jag kan ladda telefon och dator (nu har Laurent varit snäll och lånat ut en) och förhoppningsvis spendera lite tid på det sjukt billiga internetcaféet som ligger i närheten. Det blir nog bra.

Over and out from Ireland.

Jag är mörkrädd och vill inte släcka lampan. Vill ha henne brevid, hålla om, bli omhållen, få trygghet. Men jag måste klara det här själv. Ingen annan än jag ska ta hand om mig själv. We've got some sorting out to do - me, myself and I.

Och jag vet att jag kan - det är egentligen ingen fara, bara det att jag för tillfället är i en helt ny säng, i ett helt okänt land och jag känner mig väldigt liten. Jag försöker vänja mig vid ensamhetskylan igen.

Väldigt liten och väldigt rädd. Men ingen liten lort. Och om man vågar släcka lampan så märker man att mörkret inte är så mörkt ändå.

The path that I'm walking
I must go alone
I must take the baby steps 'til I'm full grown
Fairytales don't always have a happy ending do they?
And I foresee the dark ahead if I stay

I hope you know, I hope you know
that this has nothing to do with you
It's personal, myself and I
we've got some straightenin' out to do
And I'm gonna miss you like a child misses their blanket
but I've got to get a move on with my life
It's time to be a big girl now
and big girls don't cry