I'm sorry for whatever I did
Sitter på jobbet och bloggar - hur lyxigt är inte det?
I fredags kände jag mig redo för begravning, min begravning. Så fruktansvärt less på feber, halsont, hosta, öronont och allt jävulskap jag bara drog på mig. Hittade faktiskt en läkare bara 50 meter ifrån huset (värstaste bra jobbat) och han gav mig döda-allt-penicillin mot den halsfluss och öroninflammation jag dragit på mig. Seriöst?! Hur lyckas jag?
Men, penicillin is the shit! Lördagen var jag helt feberfri och såå mycket piggare. Jag, Harriet och Carl luddade runt på stan och shoppade köksgrejer och köttbulleingredienser. Jag fixar mat när och så kommer vi fram till att självklart måste vi ut, för Carl har aldrig varit på An Bròg. Traskar till närmaste off licence för något att dricka och så... Well... Supspel är farliga. Supspel med för starka drinkar är farliga. Vingelvingel in till stan och efter typ 20 minuter på An Bròg blir Harriet utkastad (hon hävdar att det var för att hon hickade ;p). Happ. Inte så mycket annat att göra än att försöka gå hem igen. Efter tio minuter inser vi att taxi är ett mycket bättre alternativ. In i taxi, off we go och en liten stund senare tvärstannar vi. Tvärstannar. Dumma och fulla som vi är har varken jag, Harriet eller Carl bilbälte och vi flyyyyger vilket resulterar i ett superont knä för Harriet, huvudvärk för Carl och själv får jag blåa ben och den värsta fläskläpp jag någonsin sett.
Dagen efter var ingen rolig dagen efter. Titta sig själv i spegeln var inte kul alls. Spy är aldrig trevligt. Carl var i alla fall snäll och kom med vatten åt mig :P Och Harriet, som var full som ett ägg, mådde bara finfint dagen efter. Orättvist! (åandrasidan var jag också relativt... äggig) När mamma sedan frågar om det hänt några nya katastrofer, vad svarar man då? Joo, vi krockade med taxin och hade inga bälten så nu har jag en fet fläskläpp - men jag var så full när det hände att jag ändå inte kände någonting! Snubblande nära succe!
Pratade om karma och jag insåg att jag måste verkligen ha gjort något riktigt illa för att förtjäna det här. Enda problemet är att jag verkligen inte kan komma på något så illa som jag gjort. Faktiskt. Men vad det än är, jag är ledsen, okej?!
(tio minuter efter karmadiskussionen ramlade jag i trappan)
