You're no longer my business
Så jag tänker på julfester och dyra kostymer. Träningsupplägg och trasiga routrar. Julklappar och hemresor. Hårfärgning och pepparkakshus.
Om jag ignorerar det tillräckligt länge kanske det går över av sig själv. Övar på att tänka utan att känna någonting, men jag kan inte alltid försvara mig. På morgonen innan mina sköldar är uppe, när jag går hem ensam, precis innan jag ska somna; det är då jag känner att det river, sliter, skrapar och skär. Och varje dag blir det svårare att hålla mig samman.
Kommentarer
Trackback