Keep telling myself that it won't take long 'til I'm free of my disease
Här går jag och längtar efter något att distrahera mig med så vaknar jag upp klockan tre av att jag gråter för att mitt öra gör så ont. Öroninflammation alltså, igen. Smärta utanpå gör att smärtan inuti inte känns lika mycket - och feberdimmorna gör ju sitt till. Efter ett besök hos läkare har jag i alla fall fått ny antibiotika att trösta mig med. Jag kommer vara så resistent mot alla sorters antibiotika när jag väl är hemma i strikt reglerade Sverige igen.
Kommentarer
Trackback